Vår hälsovårdsvision

Att vi är friska och mår bra är människans mest grundläggande behov. Ändå har vårdindustrin globalt inte lyckats med sitt uppdrag. Både efterfrågan på vård och dess kostnader stiger hela tiden, men det samma gäller inte alltid effektiviteten. Vi tror att ett större fokus på konsumenten, tillsammans med ny teknologi och mer innovativa betalningsmodeller, kan resultera i bättre och mer tillgänglig vård till ett lägre pris.

Hälsovårdens utmaningar

En sektor som står inför ökade kostnader och större efterfrågan

Trots att god hälsa är grundläggande för alla världens människor kämpar vårdindustrin med att tillhandahålla prisvärd och effektiv vård som är tillgänglig för alla. Efterfrågan på hälsovård stiger snabbt till följd av en åldrande befolkning, att allt fler lider av kroniska sjukdomar samt människors strävan efter en bättre livskvalitet. Några exempel som belyser detta är att genomsnittsåldern i Västeuropa nu är 44 år och att i USA lever 180 miljoner människor med minst en kronisk sjukdom. Samtidigt uppger allt fler människor att hälsa och välmående är deras högsta prioritet.

Kostanden för vård ökar snabbt och många har inte råd att betala. I USA har vårdens andel av BNP ökat från 10% i slutet av 1980-talet till 18% idag. Även i länder med statligt finansierad vård har vårdutgifternas andel av BNP dubblerats de senaste 30 åren och närmar sig en ohållbar nivå. I Sverige överstiger vårdutgifterna redan 50.000 kronor per år och invånare. I USA, där arbetsgivaren finansierar en stor del av vården för sina anställda, riskerar de stigande vårdkostnaderna att begränsa bolagens internationella konkurrenskraft och allt fler patienter tvingas betala ur egen ficka. De privata vårdutgifterna motsvarar nästan i snitt 1.000 amerikanska dollar årligen för varje individ i USA, vilket sammanlagt är lika mycket som de åtta största sjukförsäkringsgivarna betalar tillsammans.

Ökade vårdkostnader leder inte nödvändigtvis till bättre vård. Vårdaktörer i de flesta vårdsystem får betalt i efterhand för utförda tjänster, vilket har lett till överkonsumtion och en bristande ansvarsskyldighet för patientens långsiktiga hälsa. I takt med att vården ökat i både omfattning och komplexitet har även läkarnas administrativa börda ökat vilket resulterat i lägre effektivitet. Överkonsumtionen, den stora administrativa bördan och svårigheterna att leverera god vård har skapat ett enormt och ofta förbisett slöseri av resurser. Det statliga amerikanska vårdinstitutet Institute of Medicine uppskattar att en tredjedel av USAs vårdutgifter, totalt 3 triljoner amerikanska dollar årligen, utgörs av bortslösade resurser. Storbritannien anses ha ett av världens mest effektiva vårdsystem, men trots det uppskattas vården kunna spara 5 miljarder pund årligen bara genom bättre upphandlingar.

 

Vårdsystemet är inte byggt utifrån konsumenten

Historisk sett har patienten inte varit en av intressenterna i vården, utan diskussionen har kretsat kring läkarna och de som betalar. Patienterna förstår ofta inte hur deras försäkring fungerar, vad den täcker och när. 61% av amerikanska patienter uppger att de känner sig förvirrade av vårdräkningar, vilket ofta leder till att räkningarna ignoreras i hopp om att de ska tas om hand av försäkringsbolaget. Detta har gjort att många patienter drar sig för att söka ytterligare vård, eller inte söker vård alls. 

Hälsovårdens möjligheter

Konsumentfokus och innovativa modeller kan minska ineffektiviteten

Trots många utmaningar är vi optimistiska att bättre vård till fler människor och till en lägre kostnad är uppnåeligt av fyra skäl: det är brådskande för de som betalar för vården, det finns stora potentiella vinster för dem som kan erbjuda lösningar, ny teknik skapar nya möjligheter, samt att konsumenten är mogen att bryta gamla vanor.

De som betalar för vården är fast beslutna att hitta nya lösningar och reformer, framförallt genom ökad ansvarsskyldighet. Nya innovativa aktörer, uppmuntrade av regeringar och självförsäkrade betalare, leder ett skifte på vårdmarknaden där fokus förflyttas till värdebaserad ersättning. Det innebär att kvaliteten på vården styr ersättningen, istället för antal patientbesök, utskrivna recept eller utförda operationer. Denna typ av betalningsmodeller belönar företag som tar ett helhetsansvar för vårdhanteringen på ett kostnadseffektivt sätt, istället för att fokusera enbart på enskilda vårdplatser. Storbritanniens offentliga sjukvårdsorganisation NHS ger allmänläkarna inom primärvården en fast ersättning per patient vilket gör att läkarna själva ansvarar för vårdkostnaden för sina patienter. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan sunda levnadsvanor förebygga 80% av alla kroniska sjukdomar. Därför är det avgörande att främja en vårdmiljö som bygger på kontinuitet, långsiktighet och förebyggande åtgärder. Det är under dessa förutsättningar vi kan möjliggöra en mer innovativ vård.

Ny teknik kommer att spela en avgörande roll för vården. Hur vi får tillgång till vård, väljer läkare, får behandling och betalar vårdräkningar har redan utvecklats mycket under det senaste decenniet. Trots det är vårdsektorn en av de minst digitaliserade sektorerna. Det beror delvis på att informationen är uppdelad och hålls åtskild mellan vårdens olika instanser, vilket försvårar möjligheten att sammanställa och analysera data. Framsteg inom den medicinska vetenskapen samt en ökad användning av avancerad datautvinning, maskininlärning och digitalisering påskyndar utvecklingen. Tekniken kommer att förbättra vårdkvaliteten och ge ökad folkhälsa genom att möjliggöra för vårdgivarna att hitta den information de behöver vid rätt tidpunkt. Patienter kommer i allt högre grad ges förebyggande och personlig vård oavsett tid och plats, vilket minskar belastningen på akutvården.

Konsumenterna har högre förväntningar

Konsumenter vill i allt större utsträckning ta kontroll över sin hälsa och givet den stora utgift som vård innebär så förväntar de sig samma nivå av service som de får i andra delar av livet. Sjukvårdstjänster rankas konsekvent mycket lågt i fråga om kundnöjdhet vad gäller tillgång, kostnad och bekvämlighet. Vid mätningar av kundlojalitet, så kallat Net Promoter Score, får ett amerikanskt sjukförsäkringsbolag i genomsnitt 12 poäng, ett apotek i genomsnitt 28, Netflix får 68 och Apple får runt 80 poäng. Detta trots att det är samma personer som tittar på Netflix och använder iPhones som betalar för vården. 

Vårt ekosystem inom hälsovård

Kinnevik som hälsovårdsinvesterare

Kinneviks mission är att bygga digitala bolag som tillgodoser konsumentens väsentliga vardagsbehov. Vi vill investera i bolag som drar nytta av ny teknik för att ta sig an de stora utmaningarna inom hälsovård. Hittills har vi investerat i tre innovativa bolag; Babylon, Cedar och Livongo, som fokuserar på tre tydliga frågor. Babylon omdefinierar tillgången till vård, Cedar förenklar betalningshanteringen för patienten och Livongo förändrar hur det är att leva med en kronisk sjukdom.

Våra portföljbolag kombinerar egen och tredjepartsdata med maskininlärning för att utveckla kostnadseffektiva och lättillgängliga produkter som förbättrar patientens liv när det verkligen behövs. Bolagen ligger bara i startgroparna men resultaten är redan tydliga. Patienter som bytt till Babylons digitala tjänst ”GP at Hand” behöver i genomsnitt göra färre besök hos läkare för olycks- och akutvård jämfört med andra tjänster. Vårdgivare som använder Cedar har ökat fakturainbetalningar från kunder med cirka en tredjedel och har en patientnöjdhet på 95% eller mer. Livongo levererar mätbara kliniska förbättringar som håller över tid, sparar nästan 2.000 amerikanska dollar årligen för patienter med diabetes och har en kundlojalitet, Net Promoter Score, 64 poäng.

Vi tror att vår växande portfölj av innovativa utmanare kan generera varaktigt värde och minskade vårdkostnader. Detta skapar en vinn-vinn-vinn-situation för konsumenter, stater och för vårdsektorn.